Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

lördag 18 augusti 2012

Vindkraftens profitörer

USA:s miljödepartement korsfäster oljeprofitörerna - tror de...

I likhet med Svensk Vindkraftförening arbetar amerikanska AWEA för ökad utbyggnad av vindkraften som ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser vid fossil energiproduktion. De gröna narrarna dansar glädjedanser till den här lobbyorganisationens pipa – lyckligt okunniga om att bakom AWEA står flera av världens största användare och producenter av fossila bränslen.


Robert Bryce vid Manhattan Institute har avslöjat bluffen som enligt Skeppsgossens mening tystats ned av media. Genom att aktivt verka för mer vindkraft kan de inblandade företagen tillskansa sig ohemula skattefria subventioner och lånegarantier från den amerikanska staten. Och det handlar om stora pengar – enligt Bryce om över 3,25 miljarder dollar som gått till åtta företag med anknytning till AWEA.

I styrelsen för organisationen sitter nämligen företag som BP, General Electric, Iberdrola och EOn. Tyska EOn har vi ju också i Europa och enligt samma källa släppte denna jätte 2010 ut 116 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från hela Tjeckien. I USA har EOn 11 vindfarmer på 2000 MW nominell effekt, men företaget producerar 14 gånger så mycket el genom kol/naturgasdrivna kraftverk. Det hindrar inte att EOn fått över 540 miljoner dollar för att stimulera vindkraft.

Spanska Iberdrola S.A. är den näst största vindkraftsoperatören i USA med 4800 MW kapacitet. Men av totalproduktionen på 154 000 GWh kom 2010 52 procent från kol- och gaseldade kraftverk. Vindfarmerna producerade futtiga 25 000 GWh. Det betyder att Iberdrola producerade ungefär 3 gånger så mycket el från andra energikällor än vinden.

Också solkraften levereras med hjälp av statliga subventioner av företag som utan att skämmas producerar betydligt mer el med fossila bränslen. Ett exempel på det är enligt Robert Bryce NRG Energy i New Jersey, som tillsammans med sina leverantörer fixat 5,2 miljarder dollar i statliga lånegarantier. ”NRG är inget företag som sysslar med förnybar energi. Idag producerar det 26 000 MW totalt – 450 MW från vindkraftverk, 65 MW från solkraftverk och 1 175 MW från kärnkraft. Resten kommer från fossileldade anläggningar.”

Robert Bryce fortsätter:

“Den gröna vänstern har tillsammans med Occupy Wall Street-rörelsen länge protesterat mot Big Business och oskäliga företagsvinster. Men ingenstans har de mer kända miljögrupperna som Sierra Club och Greenpeace ifrågasatt de subventioner som amerikanska staten gett till vindkraftsindustrin. Deras läppar är förseglade trots det faktum att många av företagen lever på att framställa elektricitet med fossila bränslen.”



6 kommentarer:

  1. Här kommer lite kompletterande siffror som gäller 2011. Förutom vindkraften så är övriga siffror preliminära.

    Vindkraften i USA producerade 120 TWh. Det är nästan 3 % av totalproduktionen.

    11% av USA:s elproduktion kommer från förnyelsebara energikällor. (7% vattenkraft, 3% vindkraft, 2% biobränslen. Det produceras solenergi och geotermisk energi också, men det blir 0% om det avrundas)
    21% är kärnkraft
    68% Fossilt (46% kol, 21% gas, 1% olja)

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera
  2. Jag har en fråga till Dig, Narren.

    Tycker du det är fel med statliga lånegarantier?

    Alla svenska större vattenkraftverk och alla kärnkraftverken är finansierade med statslån och/eller statliga lånegarantier.

    Från 1800-talets mitt fram till 1990-talet var statslån och lånegarantier vanligt förekommande. Före andra världskriget var det mest statslån och efter mest lånegarantier.

    I Finland är statslån och lånegarantier fortfarande vanligt. Kärnkraftverket i Olkiluoto skulle aldrig ha kommit igång utan lånegarantier.

    I Sverige är det inga statliga lånegaranter för utbyggnad av fjärrvärme, ny elproduktion eller andra energisatsningar längre.

    Om du är osäker på vad du tycker i frågan, så ska du tänka igenom vad för- och nackdelar med statslån och lånegarantier är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Statliga lånegarantier har jag inget emot så länge de gynnar skattebetalarna (som ju är de egentliga långivarna). Men att ge garantier till Ebberöds bank som inte tillför samhället något och kommer att sluta med konkurser, det köper jag inte. Tack och lov har Borg & Co. tydligen sent omsider insett detta.

      Radera
    2. Hej igen Narren!

      Vem skall besluta vilka som skall få statliga lånegarantier?

      När kärnkraftverken byggdes så var Vattenfall ett statligt verk som hade stort inflytande över om lånegarantier skulle ges till energiproduktionsanläggningar. I princip fick inga kommunala energiverk som byggde värmekraftverk statliga lånegarantier emedan de som endast byggde värmeverk fick det. Vissa kommuner som Linköping och Västerås gav sina energiverk kommunala lånegarantier istället. Det stora värmeverket som byggdes i Södertälje och var klart 1982 var från början tänkt som ett kraftvärmeverk. Det hade inte fått statliga lånegarantier då, bl a därför byggdes det endast som värmeverk.

      Det var Göran Persson som satte sista spiken i kistan för generella statliga lånegarantier som beslutades av myndigheter. Med nuvarande regler är det endast i speciella fall som lånegarantier får ges.

      Vindkraft har aldrig fått statliga lånegarantier. Fram till 2003 var det statliga bidrag som varierade beroende på vilket år verket byggdes, därefter är det elcertifikaten som är stödet som vindkraften och annan förnyelsebar energi får under en 15-årsperiod.

      /Jan Eriksson

      (glömde skriva vem jag var i förra inlägget)

      Radera
    3. Okej, Jan, jag uppskattar verkligen dina kommentarer. Du tycks ju vara mycket väl påläst när det gäller energiförsörjningen. För mig var det intressant att få veta hur systemet med statliga lånegarantier fungerar i Sverige. Men på något sätt känns det som om vi hamnat lite snett i diskussionen, som ju faktiskt handlar om hur stora energijättar skor sig på skattebetalarnas bekostnad trots att de egentligen inte alls ägnar sig åt produktion av förnybar energi. Håller du med?

      Radera
  3. Hej igen Narren

    Har man jobbat i närmare 40 år med fjärrvärme och i viss mån även kraftvärmeverk så kan man inte undgå att lära sig en del om energiförsörjningen i Sverige.

    Subventioner till nybyggnad av kraftproduktion förekommer i nästan alla industrialiserade länder. Det kallas sällan för subventioner, men är det.

    Tittar man tillbaka så kan man se hur subventionerna riktats. På 60-talet var kärnkraften het och då riktades stödet till stor del dit. Förutom lånegarantier så hade man i Sverige prisreglering. Den regleringen var sammanflätad med Danmark och Norge. När 80-talet kom och Reaganomics blev populärt så minskades stöden till nybyggnad av kraftproduktion i de flesta västländer och då började också avregleringarna av elmarknaderna. Eftersom subventioner och prisregleringar hade gjort att det fanns ett överskott på elproduktionskapacitet så sjönk till en början elpriserna. Minskade elpriser i kombination med minskade subventioner för nybyggnad av kraftverk gjorde att det i västvärlden byggdes ganska lite ny kraftproduktion under slutet av 80-talet och början av 90-talet. När elkonsumtionen kom ifatt elproduktionskapaciteten så steg elpriserna. Det blev en chock för politikerna, inte bara i de länder där priserna steg, utan i alla länder som avreglerat. Med stigande elpriser så ökade vinsterna för de kraftproducenter som överlevt perioden med extremt låga elpriser. Höga elpriser och jättevinster för kraftbolagen gjorde inte politikerna populära som genomfört avregleringen. I de länder som ännu inte hade fått höga elpriser så insåg politikerna att det bara var en tidsfråga innan det skulle inträffa där. EU utvecklade elcertifikatsystemet som vi har i Sverige. Många andra länder i EU har också elcertifikat men reglerna varierar mellan länderna. Huvudsakligen är elcertifikaten till för att stödja ny elproduktion så att elpriserna dämpas. Att sedan de flesta länder använder elcertifikaten för att rikta investeringarna till miljövänligare elproduktion är ett miljöpolitiskt beslut.

    Jag tror inte elcertifikaten skulle fungera så bra för att stödja nybyggnad av kärnkraft. Jag tror att det finska stödsystemet med lånegarantier och prisgarantier passar kärnkraften bättre. Kärnkraft har för lång byggtid för elcertifikat. Det är så svårt att förutsäga utvecklingen av elcertifikat om 10-25 år.

    /Jan Eriksson

    SvaraRadera

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare