Ingen fara med Stora Barriärrevet

Nu är Stora Barriärrevet illa ute igen. I pressen har vi kunnat läsa att hälften av alla koraller dött under de senaste 27 åren. I första hand är det stormar och glupska sjöstjärnor som gjort slut på reven.


Men är det nu verkligen så illa som media påstår? I rapporterna framhålls visuella undersökningar som exakta, ned till bråkdelar av en procent, trots att korallrevens utbredning varierar mycket vid t.ex. olika årstider. Av nödvändighet kan varje sådan här undersökning bara täcka ett mindre område. Det är sant att svåra stormar skadade vissa delar av reven 2009 och 2011, men det är också ett faktum att andra delar förblev opåverkade.

I den senaste publicerade studien sägs det att vi får fler cykloner på grund av höjda havstemperaturer. Det finns ingen grund för ett sådant påstående, tvärtom har de tropiska cyklonerna blivit färre och inte så kraftiga som under förra seklet. Det finns det tillförlitlig statistik på.

Men det räcker inte med det. Nej då, växthusgaserna har också medfört en kraftigare korallblekning än tidigare, heter det. De flesta klimatforskare är emellertid överens om att det är exempelvis El Niño-händelser som främst påverkar ytvattentemperaturen och då särskilt de lugna perioderna mellan dessa händelser.

I studien påstås också att den globala uppvärmningen ger upphov till större regnmängder som bland annat får floderna att svämma över och ta med sig större mängder sediment och näringsämnen ut i havet. Det är också fel enligt kritikerna, som menar att översvämningar i Queensland var betydligt oftare förekommande och mycket svårare under 1800-talet än under 1900-talet.

Sammantaget finns det ingenting som tyder på att människan haft ett finger med i spelet. Skadorna på Stora Barriärrevet har helt naturliga orsaker. Och tidigare studier har visat att revet inte skadats alls sedan 1995. Så nu kan vi lugnt lägga ännu en larmrapport från klimatnarrarna åt sidan.