Vindkraften är inte oändlig!

Förstört landskap - och ingen miljövinst heller!

Medan svenska folket till 80 procent gått på bluffen om vindkraftens effektivitet och samhällsnytta, hävdar David Keith vid Harvarduniversitet i USA att det finns en ”peak” också för vindkraften.

“Många tror att vindkraften är oändlig”, skriver han. ”Men så är det inte. Varje vindturbin skapar en ’skugga’ i vilken luftströmmarna bromsats upp av turbinbladen. För att minska effekten av denna uppbromsning måste turbinerna placeras på stora avstånd från varandra.”

Särskilt viktigt är det ifråga om vindkraftparker med många generatorer. När en resurs som vinden utnyttjas i stor skala blir det enligt Keith svårt att avgöra hur stor resursen verkligen är. Det finns därför anledning att analysera det här problemet i detalj innan man försöker göra prognoser för hur mycket vindkraft som kan utvinnas inom ett visst område.

En intressant analys har för övrigt gjorts i Skottland, där forskarna försökt räkna fram ”återbetalningstiden för koldioxiden” hos vindfarmer placerade på torvjordar. I Skottland, England och Wales placeras två tredjedelar av alla landbaserade vindfarmer på jordar av denna typ. Men torv lagrar också stora mängder organiskt kol och har kallats Europas motsvarighet till regnskogarna.

Minst 3,2 miljarder ton kol ligger lagrade i de brittiska jordarna, säger forskarna. Vindfarmerna med tillhörande nya vägar och kraftledningar skadar eller förstör torven som då avger det bundna kolet som koldioxid.

Det är en grupp forskare vid universitet i Aberdeen som varnat för detta i en artikel i tidskriften Nature. ”Vår slutsats blir att vindfarmer på torvjordar förmodligen inte minskar CO2-utsläppen… och att vindkraftverk alltid bör placeras på mark av annan typ.” En forskare säger till och med att vi i första hand inte ska värna om regnskogen utan om torvjordarna i vår närhet. ”Torvjordarna i världen binder faktiskt fyra gånger så mycket koldioxid som jordens alla regnskogar.”

Men de gör det bara så länge de får förbli fuktiga. När de torkar ut – och det gör de vid vägbyggen och liknande – så avger de det lagrade kolet. Ett skräckexempel på felaktig placering av ett vindkraftverk är på en dalsida där grundläggningen för vindfarmen etc. bidrar till att vattenhalten i torven dräneras. Först efter 23 år skulle ett sådant vindkraftverk ge någon vinst ur CO2-synpunkt (och som bekant brukar 25 år anges som den maximala livslängden för ett verk).

I Sverige hamnar väl de flesta vindfarmer på berggrund, men såvitt jag vet har det här problemet överhuvudtaget inte diskuterats härhemma. Kanske är det på tiden med en utredning?