Den 23 i den här månaden angör Narrskeppet hamnen i New
York. Då har nämligen överhovnarren själv Ban Ki-moon inbjudit till en
specialkonferens om klimatförändringarna där världens ledare förväntas komma
överens om konkreta åtgärder för att hejda den kommande klimatkatastrofen. Problemet
är bara att ett stort antal av gästerna tackat nej…
Så här skrev Ban Ki-moon bland annat i sin inbjudan: ”Jag
har rest runt hela jorden för att med egna ögon se verkningarna. Från Arktis
till Antarktis, från de lågt liggande öarna i Stilla havet som hotas av
stigande hav, till de smältande glaciärerna på Grönland, i Anderna och Alperna.
Jag har sett de växande öknarna i Mongoliet och Sahelzonen och de hotade
regnskogarna i Brasilien…”
I ett elakt svarsbrev skrev de båda forskarna professor
Fritz Vahrenholt och dr Sebastian Lüning att det inte är lämpligt för Herr
Generalsekreteraren att flyga jorden runt i sin FN-jet om han vill minska CO2-utsläppen.
De framhöll också att atollerna i Stilla havet utgörs av levande koraller som bygger
på dem ifall havsnivåerna stiger och att det största hotet mot regnskogarna är
att man hugger ned dem för att odla oljepalmer och råvara till biobränslen. ”Det
är verkligen något som vi borde vara oroliga över i stället för
klimatförändringarna.”
Ban Ki-moon blir allt ensammare I sin kamp mot klimatförändringarna
efter snart 20 års stabila temperaturer på vårt klot. Redan i maj tackade
Angela Merkel nej till hans inbjudan därför att hon hade andra och viktigare
åtaganden (men vilka de kan vara tycks ingen veta). I mitten av förra månaden
kom ett liknande besked från indiske premiärministern Narendra Modi och Kinas
president Xi Jinping har inte heller tid (eller intresse av) att komma. Och då
får vi inte glömma att Kina är världsbäst på att släppa ut CO2, med Indien som
god tvåa.
Inte att undra på att överhovnarren fick kalla fötter. I sin
nöd försökte han ragga andra delegater och hittade till sist stadens Bonns
överborgmästare Jürgen Nimptsch (fotot t.v.) som svarade att han gärna reste till konferensen. ”Därmed var
konferensen räddad,” skriver herrar Vahrenholt och Lüning syrligt och tillägger: ”Om nu
alla Bonns invånare slog sig samman skulle de kunna kompensera för Indiens och
Kinas CO2-utsläpp under de närmaste åren om så där 2 miljarder år.”
De båda forskarna noterar också att intresset för internationella
bindande överenskommelser svalnat betydligt efter fiaskot i Doha. Där röstade 144
länder för en förlängning av Kyotoprotokollet fram till 2020 – hittills har dock bara 11 av dem undertecknat dokumentet. Inte en enda av de 28 EU-medlemmarna
har gjort det. Men å andra sidan, bland dem som skrivit under förlängningen
märks både Mauritius och Mikronesien. Och vad som händer i Paris nästa år vet
förstås ingen, men förmodligen blir det ett icke bindande klimatavtal som i
bästa fall begraver klimathysterin för alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar