Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

måndag 31 oktober 2016

Rekommenderad läsning: Motl om DiCaprios klimatfilm



Den tjeckiske strängfysikern och bloggaren Luboš Motl är en av de vassaste och roligaste kritikerna av dagens korrumperade ”klimatforskare”. I sin senaste krönika recenserar han Leonardo DiCaprios nya dokumentärfilm ”Before the Flood”. Skeppsgossen läste den långa recensionen med ett leende på läpparna och kan inte låta bli att citera valda delar av den. Texten nedan är alltså Motls egen, översatt av mig. Originaltexten hittar du på länken efter inlägget.

Jag exploderade av skratt när en bild med dussintals människor från bibelns tid illustrerade begreppet “överbefolkning”. Om någon blir skrämd av ”överbefolkningen” för 2000 (eller kanske till och med 3000) år sedan när det bara fanns några hundra miljoner i hela världen (Romarriket hade en folkmängd på ca 50-60 miljoner) så måste dagens värld ge honom frossa.

Men det är uppenbart att jorden inte har några problem att föda dagens över 7 miljarder och även utan tekniska landvinningar tiotals miljarder.

Var och en med en IQ över 90 måste känna sig förolämpad av den absoluta dumhet som den här filmen och dess upphovsman demonstrerar.

Han gör gällande att alla de uppradade pessimistiska bilderna utgör exempel på klimatförändringarna. En del människor i Indien är fattiga, något som måste bero på klimatförändringarna. (Indien har aldrig varit riktigt välmående.) En gata någonstans har översvämmats och det beror förstås också på den globala uppvärmningen (ursäkta, men sådana översvämningar har existerat i miljarder år). Det finns massor av sådana direkt löjliga exempel i filmen. En person som tar det mesta av detta på allvar är så hopplöst efterbliven att jag rekommenderar eutanasi.

Men ibland försöker jag intala mig själv att dessa skådespelare är sanna idealister som gör allt detta endast på grund av sin otroliga enfald. När allt kommer omkring är de inget annat än sprattelgubbar. I deras yrke ingår att inte ha någon egen hjärna som styr det egna beteendet – du gör som det står i manus, det vill säga kopierar andras beteende. Visst kan vi gilla skådespelare och visst kan de framstå som intelligenta, men tyvärr är de ofta inte bättre än många andra dumbommar på jorden och det är vad som gör dem till bra skådespelare.

Jag glömde berätta att det fanns en del scener med is som bryts sönder och smälter, ackompanjerade av helt ovetenskapliga kommentarer. När is smälter eller bryts sönder eller gör något annat, är det exakt vad det ser ut att vara. Så har det alltid sett ut. Tanken att det skulle förebåda en katastrof bara för att det är första gången du ser det, bevisar att du har ungefär lika hög IQ som en pumpa. DiCaprio har också besökt några lågt liggande öar i Stilla havet. En kåk som rasade ihop för 10 år sedan på en av dem tas som intäkt för den pågående ”klimatförändringen”. Självklart.

Men Parisavtalet kan rädda världen. DiCaprio medger åtminstone att avtalet är en värdelös bit toalettpapper för USA:s del. Barack Obama säger till Leonardo att han inte kan rädda världen just nu men kanske om 20 år. Menar de allvar eller skojar de med varandra? Tyvärr vill dessa båda idioter att du ska ta filmens scener – och dem själva – på allvar.

Klimatforskarvärlden – och i viss utsträckning hela forskarvärlden – är otroligt sjuk eftersom den utan att protestera tillåter pajaser som DiCaprio att låtsas att de har kompetens att undervisa mänskligheten i naturvetenskap – trots att de alldeles tydligt inte klarat ens grundskolans årskurs 3 i ämnet. Nästan ingen idag verksam naturforskare vågar säga att DiCaprio är en fullfjädrad dåre och varför. Han tillhör en klick av dårar i Hollywood och annorstädes som har utnämnt sig själva till överkuckun inom naturvetenskapen och de skulle älska om de fick bli överkuckun inom alla vetenskapliga discipliner och för hela mänskligheten också.

söndag 30 oktober 2016

Nej, solkraften förslår inte långt!



Miljönarrarna jublar i högan sky över nyheten om att världen nu har mer solkraftskapacitet än kolkapacitet. För detta konstaterande står ansedda IEA (International Energy Agency).

Problemet är bara att miljövännerna är dåligt tekniskt bevandrade och inte förstår vad begreppet “kapacitet” står för. Det är - enkelt uttryckt - ett mått på hur mycket elektricitet ett kraftverk teoretiskt kan producera under optimala förhållanden. I det verkliga livet (som miljönarrarna inte vill kännas vid) ger solkraften 55 gånger mindre mängd elektricitet än kolet eftersom solen inte lyser dygnet runt. Kolet ger faktiskt mer än sex gånger så mycket elektricitet som sol och vind tillsammans!

Siffror från USA visar att förra året stod vind- och solkraft för endast 4,7 respektive 0,6 procent av den totala elproduktionen. Kol och naturgas svarade för 66 procent av produktionen och kärnkraften för 20 procent. Detta är officiella siffror = sanning och verklighet.

Enligt Andrew Follett som bevakar dessa frågor i nättidningen The Daily Caller ger vindkraften betydligt mer elektricitet än solkraften. Dock har intresset för vindkraft minskat (även i Sverige, tack och lov!), samtidigt som satsningarna på solenergi har ökat. ”Men”, skriver Follett, ”även om det mot all förmodan skulle bli så att bägge energislagen fortsätter att växa snabbt, så kommer de bara att svara för 10 procent av elproduktionen i USA under det närmaste årtiondet.”

Ser vi till hela världen blir bilden ungefär densamma. År 2014 producerade kolkraften 40,8 procent av all elström i världen, medan de så kallade förnybara energislagen stod för 6,3 procent. Vissa miljönissar anger siffran till 23 procent, men då räknar de in vattenkraften som stadigt levererar 16,4 procent av totalproduktionen.

Originalartikeln kan du läsa på




lördag 29 oktober 2016

När himlen faller ned över oss...



Det snart gångna året var det varmaste sedan mätningarna började, påstår World Meteorological Organization (WMO). Man säger också att koncentrationen av koldioxid i atmosfären inte har varit så hög på de senaste 3 miljonerna år sedan – ett påstående som fick åtminstone Skeppsgossen att lyfta ett ögonbryn.

En av NASA:s experter, Gavin Schmidt, kommer med ett än mer sensationellt besked. "Koldioxiden kyler av stratosfären och när stratosfären kyls av krymper den storleken på atmosfären. Om man befinner sig så där en 80 km upp kan man faktiskt se himlen falla ner över en – flera kilometer.”

WMO håller med. De säger att vi befinner oss i ”en ny klimatera” på grund av CO2-utsläppen i atmosfären. År 2015 passerade man en viktig milstolpe då CO2-halten nådde över 400 miljondelar (ppm). Sedan stannade den där tills en ovanligt stark El Niño knuffade upp den ytterligare en liten bit.

Nu kommer koncentrationen att ligga på over 400 ppm i flera generationer, säger de som vet. Inte mycket att göra åt med andra ord, annat att försöka bromsa vidare höjning, säger de som vet. ”Om vi kan göra det”, säger Gavin Schmidt, ”då kommer vi inte att märka så mycket av klimatförändringarna.”

Finns det liv så finns det med andra ord också hopp, som man sa förr i tiden. Mycket liv finns det och ju mer CO2 vi fyller på i atmosfären, desto grönare blir vår värld. Fast det var väl inte riktigt så han menade.

fredag 28 oktober 2016

Framtidens getton ska skjuta i höjden

Redan på 1930-talet förutsåg man hur framtida
städer skulle se ut. Polishelikoptrar på taken?

Nu kan vi alla vara glada, för nu har vi fått NUA, alltså en ”New Urban Agenda” som är avsedd att vägleda framtidens stadsplanerare. Bakom den står 10 000 delegater från 160 länder!

Konferensen Habitat III i Quito i Ecuador blev ännu en framgång för FN:s miljö- och klimatarbete, heter det i presskommunikéerna. NUA kommer att bli vägledande för ”utvecklingen mot hållbara städer över hela världen under de närmaste tjugo åren”. Och inte nog med det – ”det är en vision av pluralistiska, hållbara, katastroftåliga samhällen som lägger grunden för en grön ekonomisk tillväxt”.

Det är till att ta munnen full, skulle Skeppsgossen vilja säga.

Bakom de fina orden och flosklerna döljer sig som alltid när det handlar om FN en ytterligare inblandning i medlemsstaternas infrastruktur. I ”visionen” ingår att människor ska trängas ihop i kompakta städer med om inte skyskrapor så i alla fall höghusbebyggelse för att spara miljön. Mellan skyskraporna ska grönskan få breda ut sig och ge möjlighet till hälsosamma skogspromenader till och från jobbet…

Som allt annat som FN petar i nu för tiden befinner vi oss i en “kris” som kräver omedelbar handling. Ledorden är som vanligt ”hållbarhet, biologisk mångfald och klimatförändringar”. FN befolkas ju av experter på alla dessa områden – förutom de 10 000 som rest till Quito deltog 20 000 till, förmodligen journalister och byråkrater som lever gott på skattebetalarna världen över.

Numera lyckas FN inte få till stånd några bindande avtal utan endast ”överenskommelser” som egentligen inte förpliktigar de inblandade till någonting (jämför ”klimatöverenskommelsen” i Paris). Lyckligtvis saknar ju FN maktmedel - ännu så länge, bör man kanske tillägga. Därför enades delegaterna om vad som kallas ”Quito Implementation Plan” (QIP). I den är såvitt Skeppsgossen förstår huvudingrediensen en långsiktig hjärntvätt av stadsplanerare och kommunpolitiker, i syfte att förverkliga visionen om städer fulla med höghus och parker.

Redan nu finns det politiker som utan att tillfråga sina väljare har börjat implementera de nya planerna. Längst har uppenbarligen Obama-administrationen kommit. Enligt nättidningen National Review Online ska amerikanska städer och samhällen kunna åläggas att ändra sina stadsplaner för att skapa en ”rättvisare och mer balanserad fördelning av bebyggelsen där man tar hänsyn till faktorer som rastillhörighet och etnicitet”. Kommuner som gör det kommer att få en påse extra pengar från bostadsdepartementet.

“Kommuner kan till och med tvingas att flytta planerade skolor och affärsdistrikt så att de lever upp till den federala byråkratins idéer om etnisk och ekonomisk balans”, skriver tidningen. ”När federala myndigheter med juridiska maktmedel bakom sig får bestämma över enskilda kommuners planering, då hotas den personliga friheten i vårt land.”

Som Skeppsgossen berättade i ett tidigare inlägg framhölls Stockholm som ett föredöme under Habitat III-konferensen. Varför förstod jag inte då men nu har bilden klarnat något. Det är tydligen så att Stockholms förortsgetton ska stå modell för framtidens stadsplanerare om FN får bestämma. Är denna tolkning riktig så visar det bara att virrhjärnorna som samlades i Quito blev ännu virrigare i den tunna luften på 2700 meters höjd.

torsdag 27 oktober 2016

Solvägen - ingen lysande idé



Har du hört talas om “solvägen” i Idaho i USA? Jaså inte. Lika bra är väl det. För efter 6½ års utveckling till en kostnad av 3,9 miljoner dollar har 25 av de 30 installerade solpanelerna gått sönder efter en veckas trafik!

Tanken var att man genom att använda solpaneler som vägbeläggning skulle kunna generera elström till exempelvis belysning längs vägen. Provsträckan var tänkt att ge tillräckligt med el för att lysa upp en vägtoalett och driva en dricksfontän.

Vad ansvariga inte tänkte på var att när solen lyser som mest, då skuggar bilarna solpanelerna och på kvällen och natten när det kan vara bra med vägbelysning, då producerar solcellerna ingenting. Det är inte utan att Skeppsgossen erinrar sig sketchen med den entusiastiske uppfinnaren från Sundbyberg som efter att ha presenterat sin senaste innovation för patentingenjören och fått den förkastad, plockade ner ritningarna i portföljen igen med orden ”Det tänkte jag inte på!”

Det är faktiskt mycket teknikerna bakom denna uppfinning inte tänkte på. Som att solceller lämpligen vinklas på ett eller annat sätt för att fånga upp maximalt med ljus – en platt vägbana är med andra ord helt ineffektiv under större delen av dagen. Vidare måste det ju finnas ett elnät som klarar topparna då solcellerna producerar som mest… fast i det här fallet kan man förstås bortse från sådana petitesser eftersom ”solvägen” inte producerade något alls.  

Sedan den fantastiska vägbeläggningen levererats visade det sig också att tre fjärdedelar av panelerna var skadade – 18 av 30 var ”döda vid ankomsten” som amerikanerna uttrycker saken. Inte klarade de en liten regnskur heller… Nättidningen The Daily Caller betecknar projektet som ett ”totalt och episkt fiasko”, medan den gröna pressen förstås har varit full av lovord över projektet – innan det testades i verkligheten.


onsdag 26 oktober 2016

Vad är sanning?



Tack vare internet och sociala media har krigspropagandan fått ett genomslag som Joseph Goebbels bara kunde drömma om. Det började  med Balkankrigen och Tjetjenien; under invasionen av Irak och Libyen finslipades instrumenten; och med kriget i Syrien har propagandan från båda sidor nått nya höjder.

Det som fått Skeppsgossen att fundera i de här banorna är en organisation som kallas ”White Helmets” och verkar i Syrien. Den har betecknats som en grupp av vardagshjältar, som mer eller mindre spontant har bildat Syriens civilförsvar, och namnet kommer av att dess medlemmar bär vita skyddshjälmar. ”När bomberna regnar ned ingriper de vita hjälmarna. Dessa obeväpnade frivilliga från alla samhällsskikt riskerar sina liv för att hjälpa nödställda, oavsett religion eller politisk tillhörighet. Hittills har dessa hjälparbetare räddat 62 000 människoliv.”

Sådana här vardagshjältar har alltid framhållits som föredömen under svåra konflikter. I fallet de vita hjälmarna ledde det till en nominering till Nobels fredspris, men av någon anledning valde norrmännen att inte ge dem utmärkelsen. Det fick Skeppsgossen att undra över orsaken – och än mer undrande kan man bli efter att ha läst de rapporter om verkligheten bakom organisationen som publicerats på nätet. Och plötsligt åker hjälteglorian på sned.

”White Helmets” påstår sig själva vara neutrala och oberoende av ekonomiska bidrag från någon av de parter som är inblandade i Syrienkonflikten. Stämmer det verkligen? 

En vit hjälm som inte uppträder opartiskt.

Meningarna är delade. Vissa experter hävdar tvärtom att de vita hjälmarna får miljontals dollar av USA, medan Frankrike, Danmark, Tyskland och Holland förser dem med utrustning. Neutrala kan man inte heller kalla dem, eftersom de aktivt stödjer de organisationer som vill störta Assad-regimen. Organisationen verkar exempelvis bara i områden som kontrolleras av Al Nusra-fronten och indirekt av IS. Det finns bildbevis för att de vita hjälmarna tar hand om sårade terrorister, och enligt Syriens officiella civilförsvar  - ja, det finns ett sådant också - har organisationen stulit förråd och till och med kidnappat och dödat deras hjälparbetare.

Så här fixar man "sårskador" efter bombanfall.

Det som fått Skeppsgossen att ta upp ämnet är ett antal bildbevis som återkommer på nätet och visar vardagshjältarna med de vita hjälmarna med barn som räddats ur ruinerna (efter de ryska bombanfallen, inte efter de amerikanska). Vissa källor gör gällande att bilderna vi får se i själva verket är manipulerade eller fejkade, ungefär som fotona av den lille flyktingpojken Alan Kurdi.

Skeppsgossen är medveten om att vad han återger här mycket väl kan vara propaganda från ”den andra sidan”. Exemplen visar om intet annat hur svårt det är att vaska fram sanningen i dagens värld, antingen det handlar om storpolitik eller om klimatförändringar. Å andra sidan - inte ens Pontius Pilatus fick ju svar på frågan när han ställde den till Jesus för ett par tusen år sedan.         

   

tisdag 25 oktober 2016

NASA varnar för gammasträlning

Resterna av Cassiopeja A vid en explosion 2006

Nu är NASA ute och skräms igen – med exploderande stjärnor som kan förinta allt liv här på jorden. När större stjärnor kollapsar eller när ett par stjärnor krockar med varandra uppstår elektromagnetiska explosioner, och de gammastrålar som då skickas ut är kraftiga nog att utplåna livet på jorden och även i haven. Vid en sådan explosion för 450 miljoner år sedan utsläcktes 85 procent av allt marint liv.

Hur vet man då detta? Genom datamodeller förstås. Med hjälp av sådana har man kommit fram till att en explosion idag skulle kunna förinta större delen av ozonskiktet i atmosfären. Det skulle i sin tur innebära att stora mängder ozon frigjordes på jordytan, med resultat att vi inte kunde andas och att all fotosyntes upphörde.

Nu bör det förstås tilläggas att datamodeller har visat sig vara i hög grad opålitliga inom den mer jordnära klimatforskningen, ett faktum som får Skeppsgossen att ta påståenden som dessa med en stor nypa salt.

Andra studier har visat att en sådan här explosion, även om den inträffade på en stjärna på så mycket som 6 500 ljusårs avstånd, skulle kunna orsaka surt regn och leda till en avkylning av jorden. Det är osannolikt att något sådant skulle kunna inträffa, lugnar oss forskarna, men om det gjorde det så var det tack och farväl och goodbye.

Å andra sidan - för ungefär 450 miljoner år sedan, i slutet av ordovicium, var det troligen en stjärnexplosion med åtföljande gammastrålning som orsakade den näst största massdöden i jordens historia. Har det hänt en gång så kan det hända igen, inte sant?


torsdag 20 oktober 2016

Solcellerna bidrar till uppvärmning av öknen



Datormodeller har visat att stora solcellsinstallationer fångar upp så mycket av den infallande värmestrålningen att området runt omkring solkraftverket blir svalare. Nu har emellertid forskare vid universitetet i Arizona med hjälp av termometrar kommit fram till motsatsen – det blir i stället varmare runt solkraftverket. Det handlar om en höjning nattetid på så mycket som 5-7 grader jämfört med temperaturen i den omgivande öknen.

Konstaterandet har förstås lett till en het diskussion bland inblandade forskare. Somliga menar att den högre nattemperaturen beror på att varm luft magasineras under solpanelerna. Aixue Hu, som var ansvarig för datorsimulationerna och påvisade en avkylning, försvarar sig med att i hans program utgick man från solpaneler med 30 procent verkningsgrad, medan Arizona-gänget mätt upp temperaturen runt solpaneler med bara 20 procent verkningsgrad. ”Och i det fallet är det mycket möjligt att det kan ske en viss uppvärmning av omgivningen”, säger han.

Det ligger onekligen en viss ironi i att alla dessa solinstallationer i de amerikanska öknarna som gjorts för att hejda den globala uppvärmningen nu de facto visar sig bidra till denna, åtminstone lokalt. Hur man än vänder sig har man alltså rumpan bak också i detta fall. Q.E.D.

Världen föddes 1979


Häromdagen läste Skeppsgossen följande text på klimatsajten Ice Age Now som han gärna vill förmedla till sina läsare (i något bearbetad form).

”Alla vet väl vid det här laget att världen skapades 1979 när amerikanska institutioner som NASA och NOAA började hålla koll på vädret. Före 1979 fanns det ju inga satelliter och före 1979 visste människan inget alls om vädret.

Det fanns inga orkaner, inga tornadon och absolut ingen värme! Före 1979 var solsystemet mycket kallt och solen var inte ens färdigbildad.

Och så hände det plötsligt…

Den 23 januari 2008 tog president Obama gestalt (fast inte ens idag vet vi varifrån han kom, han bara fanns där denna dag) och profeterade att snart börjar den globala uppvärmningen som kommer att förstöra Moder Jord (många tror att president Obama kom upp ur just Moder Jord någonstans, kanske till och med från ugnarna i jordens glödande kärna) och alltihop är människornas fel och vår besatthet av transportfordon som fyller atmosfären med koldioxid som alla vet är giftigt för växter och träd!

Flygplan, tåg och bilar hade inte ens skapats innan president Reagan utfärdade en exekutiv order om att de skulle uppfinnas (utan att ens informera eller rådgöra med kongressen!) och därefter snabbt förgifta hela jorden. Då steg vår Frälsare (ja hela världens Frälsare) Barack Hussein Obama upp ur jorden och räddade oss från oss själva!

Vi borde vara tacksamma för det, för även om världen skapats bara nio år tidigare (1970) och även om Han besitter oerhörda krafter så skulle inte ens president Obama ha kunnat rädda oss om vi fått fortsätta att förstöra vår miljö.

Nej, det fanns inga miljarder år att föra statistik över, bara 37 år (2016 – 1979 = 37) efter Skapelsen. Men nu är allt bra och vi behöver inte oroa oss mer därför att vi har president Obama, med benäget bistånd av mannen som uppfann Internet, pastor Al Gore, och om pastorn säger att det är så är det så, för han är vår herde (pastor)!

Låtom oss nu tillsammans bedja i Obamas och Al Gores namn… Amen.”

onsdag 19 oktober 2016

Stockholm är Stockholm...



Rapporterna från den pågående FN-konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, är fulla av framtidshopp men de nya idéerna lyser som vanligt med sin frånvaro. Värt att notera är dock att fransmannen Serge Salat i sitt anförande framhöll Stockholm som en mönsterstad för framtiden.

Han förklarade det med att vi framtiden måste eftersträva “kompakta” städer där invånarna lever så nära varandra och allmänna kommunikationer som möjligt. Därmed kan bilbeståndet krympas och påverkan på de globala klimatförändringarna minimeras. Stockholm är enligt honom en sådan idealstad med ”gröna buffertzoner” eller ”vildmarkskorridorer” som han kallade dem insprängda i stadskärnan. Han påstod också att bostäder och kommersiella fastigheter endast finns i det centrala Stockholm.

Skeppsgossen har inte gått i land i Stockholm på länge men har svårt att utifrån egna erfarenheter se staden som en förebild. ”De gröna lungorna” finns där förvisso liksom vattnet, men har Salat helt missat de växande (och ibland nedgångna) förorterna? Tunnelbanan har betytt mycket för att minska bilpendlingen, javisst, men med tanke på alla bilbränder runtom staden så måste det ju ändå finnas bilar i närområdet.

Den viktigaste frågan i sammanhanget är dock: Vem har råd att bo i Stockholms enligt Salat så ”idylliska” innerstad?

Under de många föredragen vid konferensen har talarna ständigt framhållit att världens fattiga är “de mest sårbara”. Tydligen inser de inte att bostadspriserna automatiskt skjuter i höjden om alla ska trängas ihop på en liten yta – historiskt sett var det ju den kanske viktigaste anledningen till att det började byggas förorter där ”vanliga” människor hade råd att bo.

Skeppsgossen begriper inte hur Serge Salat och hans gröna vänner tänker – om de nu överhuvudtaget hinner tänka under festligheterna i Quito. Jag utgår från att det finns en svensk delegation också, men den slickar säkert i sig lovorden och gläds åt duktiga Sverige som ligger i framkant också när det handlar om stadsplanering.


Ett annat Stockholm?

tisdag 18 oktober 2016

Stäng ett vindkraftverk och rädda en älg!

Älg som trivs...


Nu kommer sorgliga nyheter från den amerikanska nationalparken Yellowstone: Älgarna i parken far illa av den globala uppvärmningen och löper risk att frysa ihjäl!

Som vi alla vet beror såväl varmt väder som kallt väder numera på jordens termostat fått spader. Nu hotas också den amerikanska älgstammen som överlevt i 65 miljoner år av en grad varmare väder. Orsakssammanhanget är som alltid när det gäller klimatförändringarna oerhört komplicerat. En viktig pusselbit är älglusflugan, som klär av älgarna deras päls så att de fryser ihjäl.

Elementärt, min käre Watson, som Sherlock Holmes så elegant uttryckte lösningen på ett svårt problem.

Före Columbus fanns det väl avvägda populationer av älgar, björnar och vargar i Nordamerika. Bestånden var konstanta, älglusflugan var ett okänt gissel. Sedan kom människan, fyllde Florida med luftkonditioneringar och i Yellowstone började älgarna tappa pälsen. Inte bara i Nordamerika förresten – till och med i Sverige där vi knappast behöver luftkonditioneringar har det setts och skjutits ”nakenälgar” (se bild).

Den amerikanske viltforskaren Alyson Courtemanch hävdar att älgen i gemen är bättre anpassad till kallare väder. När det blir riktigt varmt tillbringar den en längre tid i skuggan och äter därför mindre.   
   
“Varmare vintrar och varmare somrar stressar dem otroligt”, säger han. ”Stressen leder till att korna tappar så mycket i vikt att de blir mer eller mindre infertila.”

Bloggaren Joanne Nova – som Skeppsgossen snott en del av det här inlägget av – tycker att det verkar som om de stressade älgarna i Yellowstone behöver gå i psykoterapi. ”Om vi slutade försöka köpa oss fint väder med sol och vind borde vi kunna ha råd med en psykoterapeut för minst varannan älg. Skippa en vindfarm, rädda en älg!”

Så enkelt kan vi rädda både klimatet och älgarna.



söndag 16 oktober 2016

Tigrar och människor hotas av jättestort kolkraftverk



Ända sedan 2010 har det pågått en livlig diskussion i både Bangladesh och Indien om det kloka i att förlägga ett stort kolkraftverk intill världens största område med mangroveskog, Sundarbans, som klassats på Unescos världsarvslista. Trots allt bor det ju inte bara blodtörstiga tigrar i nationalparken utan också floddelfiner och människor.

Till och med tänkbara internationella investerare har under åren dragit sig ur projektet, men nu har Bangladesh bestämt sig: Rampal, ett koleldat kraftverk på 1 320 MW, med en effekt som räcker för 10 procent av landets elbehov, ska byggas i samarbete med Indien.

Miljövännerna klagar inte bara på placeringen av kraftverket utan också på att det varje år ska skeppas nästan 5 miljoner ton indiskt kol till kraftverket längd floden Poshur, som rinner rakt igenom Sundarbans och måste muddras för att klara transporterna. Risken för att aska, koldamm och kemikalier sprids i området anses vara stor. Ingen vet heller vad som kan hända med transporterna när cykloner och tidvattenvågor slår till mot området.   

Redan nu har många av Sundarbans invånare som fiskare och honungssamlare drabbats av den pågående timmeravverkningen i områdets utkanter. Deras situation blir knappast bättre med ett stort kolkraftverk inpå knutarna.

En annan fara är att kraftverket ska använda en äldre teknik som ger höga utsläpp av såväl koldioxid som spillvatten. Det indiska kolet håller också låg kvalitet och ger bl.a. mycket aska.

Allt detta sammantaget har fått utländska banker och fonder att dra sig ur projekt Rampal. Men en statlig indisk bank har ställt upp med lån under gängse marknadsränta, vilket indirekt betyder att skattebetalarna i Indien och Bangladesh får stå för en del av notan. Ekonomer befarar därför att projektet på sikt kommer att slå hårt mot ekonomin i det sistnämnda landet.

För att gå runt och kunna betala tillbaka på lånen måste Rampal ta ut standardpriset 12,1 USA-cent per kWh. Det är dyrt, säger miljövännerna, som menar att solceller är ett betydligt billigare alternativ (men som naturligtvis inte räknar med miljökonsekvenserna av stora solcellsanläggningar). Ytterst blir det Indien som avgör priset eftersom de ju är därifrån kolet kommer.

Sundarbans sett från rymden

torsdag 13 oktober 2016

FN-party i Quito samlar 36 000



I nästa vecka kommer över 36 000 människor från hela världen att samlas i Quito, Ecuadors huvudstad. Det är FN som anordnar en konferens där kring temat bostäder och hållbar stadsutveckling, ”Habitat III”.

Vid denna den tredje konferensen ska man fila på formuleringar i ett slutdokument, som enligt FN ska kunna vägleda medlemsnationerna på alla nivåer i en rad frågor som livskvalitet, miljöförstöring, klimatförändringar och ”jämställdhet i globaliseringsprocessen”. Skeppsgossen vet inte vilka deltagare Sverige skickar till Ecuador för att prata smörja, men det låter som ett drömjobb för exempelvis Maria Wetterstrand. 

En av dem som genomskådat denna “New Urban Agenda” är dr Bonner Cohen, politisk kommentator på klimatskeptiska CFACT. Han kallar den ”långt-till-vänster”-agendan.

De påstådda klimatförändringarna, orsakade av mänsklig aktivitet, står förstås på dagordningen. Nu skylls uppvärmningen på storstäderna, som enligt FN upptar mindre än en tiondel av landytan på jorden men svarar för tre fjärdedelar av energianvändningen. De är också de i särklass värsta utsläppsbovarna. Därför är det av yttersta vikt att vi gör något åt dem, säger de FN-funktionärer som ägnat åratal åt att försöka formulera begränsande åtgärder.  

Men det räcker inte med detta. På dagordningen står också diskussioner om den nationella bestämmanderätten, internationell kontroll av naturresurser, den privata sektorns vinstintressen och konsumtionen.
Grundtanken är att överlåta avgörandet av dessa och liknande frågor till globala organ som FN, Världsbanken, IMF, internationella företag och självfallet de gröna organisationerna.

“Man kan fråga sig varför folk som representerar globala organisationer lägger sina kollektiva näsor i blöt i frågor som av tradition behandlats på lokal nivå”, skriver Bonner Cohen.

Svaret är att utmaningarna nu är så komplexa att lokalsamhällena inte längre förmår lösa dem. De behöver en styrande hand som endast den globala eliten kan bestå med.

Bonner Cohen ställer också frågan vad som egentligen menas med ”hållbar utveckling”. Efter visst sökande i annalerna har han hittat en definition från 1987, formulerad av ett organ som hette ”World Commission on Environment and Development” och skapats av FN:s generalförsamling. ”Det definierar hållbar utveckling som en utveckling som möter dagens behov utan att kompromissa förmågan hos framtida generationer att möta sina egna behov.”

Blev du något klokare av att läsa detta? Skeppsgossen blev det inte och sådana här intetsägande formuleringar matas vi numera dagligen med.

Bonner Cohen igen: ”Definitioner som denna tillåter överstatliga byråkrater att tillsammans med gröna aktivister, representanter för fonder med djupa fickor och leverantörer av alla tänkbara sorters hållbart hokuspokus att tolka texten som det bäst passar dem. Eliten som frotterar sig med varandra i Quito i nästa vecka är lika upphöjd över vardagen för vanliga människor – som den påstår sig representera – som de gäng som samlas i Martha’s Vineyard eller Davos. I många fall rör det sig också om samma personer.”        
   

onsdag 12 oktober 2016

Förnybart - ett enormt slöseri



Nu diskuteras den förnybara energin hetare än någonsin i Australien. Det beror enligt bloggaren Joanne Nova till stor del på att elproduktionen i Sydaustralien – som satsat på framför allt vindkraft – mer eller mindre slogs ut för andra gången i samband med ett oväder. Då stängde vindkraftverken själva av turbinerna, kraftledningar blåste ner och det blev strömlöst i en stor del av staten.   

Nationellt har Australien som målsättning att “obscena 23 procent ska vara förnybart – miljarder dollar ska eldas upp så att våra barnbarnsbarn kan få det en miljondels svalare”, skriver hon på sin blogg. ”Men”, fortsätter hon, ”en del stater är ännu galnare (Sydaustralien, Victoria och Queensland).”

Kostnaderna är nästan astronomiska, får vi också veta. Enbart i Victoria och Queensland kostar lyxen att få förnybart producerad el till 41 miljarder dollar. Det betyder mellan 10 000 och 20 000 dollar per person och år för att ”rädda” klimatet!

Enorma summor belastar också de tyska hushållen efter ”Energiewende”. Enligt beräkningar som publicerats i bl.a. Die Welt kommer varje tysk familj om fyra personer att få bidra med 25 000 euro fram till 2025 för att stoppa klimatförändringarna.

Men här uppe i norr finns det tecken på en viss tillnyktring hos dem som låtit sig berusas av allt förnybart. En betydande finsk tillverkare av komponenter till vindkraftverk, Mervento, har gått i konkurs med miljonskulder förstås, och Jämtkraft har meddelat att man kommer att skära ned på vindkraften på grund av de höga kostnaderna. Som orsak anges Sjiska vindkraftpark i Gällivare. På Nätverket Klimatsans hemsida http://klimatsans.com/ har Skeppsgossen med intresse följt Rolf Schusters månatliga sammanställningar av vindkraftsproduktionen i Tyskland och andra EU-länder. Hans diagram visar klart på behovet av reglerkraft när det inte blåser – och måste det ändå finnas sådan, kan man ju undra varför vi överhuvudtaget ska förfula landskapet med stora propellrar.

Tillåt mig citera Joanne Nova igen: ”Den första stat som överger de förnybara energislagen och satsar på billig och kontinuerlig energi från kol- eller kärnkraftverk kommer att bli rikligt belönad. Den kommer att växa sig rik, den kommer att få full sysselsättning och den kommer att ha råd med större och finare nationalparker och storslagna åtgärder som att rädda fläckiga paddor, rara anemoner eller vad det nu är man vill prioritera.” 


tisdag 11 oktober 2016

Sämsta klimatprofeten?



Att profetera om klimat och klimatförändringar ska man nog inte göra – gång på gång kommer ju profetiorna på skam när verkligheten hinner ifatt dem. Nu senast handlar det om isläget i Arktis som varit föremål för de allra vildaste “vetenskapliga” spekulationer.

En av dem som förutsagt ett isfritt Arktis redan i år är professor Peter Wadhams vid universitet i Cambridge. Han har till och med skrivit en bok i ämnet, “A Farewell To Ice”, i vilken han förfäktar att Arktis kommer att vara isfritt i mitten på det här årtiondet. Så sent som i somras sade han att vi skulle få en isfri september.

Nu sitter vi med det klassiska facit i hand. I september fanns det 31 procent mer havsis kring Nordpolen än 2012, meddelar National Snow and Ice Data Centre. Det betyder över 1 miljon kvadratkilometer mer is, en yta så stor att hela Sverige får plats gott och väl två gånger på den.

Att professor Wadhams pratar smörja har vi fått många tidigare bevis på. Mest känt är väl hans påstående om att tre kolleger mördats av agenter för de mäktiga intressen som förnekar klimatförändringarna och sambandet med fossil förbränning… År 2007 sade han att havsisen skulle vara borta 2013 – men 2013 fanns det 25 procent mer is i Arktis än 2007. När verkligheten inte stämde med hans förutsägelser för 2012 ändrade han årtalet till 2016.

Danmarks Meteorologiske Institut som kontinuerligt kollar isen kring Nordpolen har berättat att vi inte kunnat mäta upp en så snabb isbildning i området sedan 1987. På bara tre veckor växte isen med en hel miljon kvadratkilometer.

Men professor Wadhams ger sig inte och säger i en intervju i tidningen The Telegraph att “det inte kommer att ta så många år förrän isen är borta.” Enligt honom fortsätter isvolymen under den arktiska sommaren att stadigt minska. 

Q.E.D.

måndag 10 oktober 2016

Det borde vara hett som i helvete på Mars

Mars - rena växthuset 


Dr Klaus L.E. Kaiser är en av de vassaste och roligaste klimatdebattörerna på nätet. Nu senast har han skrivit ett inlägg om klimatet på Mars som Skeppsgossen bara inte kan undanhålla sina läsare.

Omkring 95% av atmosfären på Mars sägs bestå av den s.k. växthusgasen CO2, vilken en del vetenskapsmän (och politiker) anser kommer att rekordhöja temperaturen på vår planet. Alltså borde ”luftens” temperatur på Mars vara extremt hög, inte sant?

Så är det dock inte. Trots att CO2-koncentrationen är över 2 000 gånger högre på Mars än på jorden tycks det vara så att CO2:s påverkan på temperaturen endast gäller för jorden. Dagstemperaturen på Mars yta är jämförbar med vår (ca 10°C). Nätterna är däremot betydligt kallare på Mars än på jorden eller MINUS 43°C.

Detta faktum borde få vem som helst att inse att vi skyndsamt måste upplysa marsianerna om faran med klimatförändringar när de har så mycket koldioxid i atmosfären. De måste genast börja begränsa sina utsläpp och handla med utsläppsrätter, helst med andra intergalaktiska samhällen. För om marsianerna inte kan lösa CO2-problemet blir de kanske tvungna att överge sin planet och flytta till ett säkrare ställe. 

söndag 9 oktober 2016

Du som inte tror på klimatförändringarna - nu vet vi vad du är för en!



Nu har "vetenskapen" funnit ut hur det kan komma sig att sådana som du 
och jag inte tror på klimathotet, som ju enligt de troende bevisligen utgör en allvarlig fara för hela jordens ekosystem. Orsaken till att vi inte tror är att vi är trångsynta och kallhamrade karlar som inte har förmågan att känna empati.
 
Detta slås fast i en avhandling som skrivits av Kirsti Jylhä vid psykologiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Kirsti Jylhä tror fortfarande att det råder konsensus bland klimatforskarna om att det är vi människor som värmer upp jorden, trots att denna konsensus motbevisats för länge sedan av en mängd framstående auktoriteter. Att det är så svårt att få gehör för åtgärder mot klimatförändringarna skyller hon på ”organiserade kampanjer”.

”Tidigare forskning har entydigt visat det är vanligare att förneka klimatförändringarna bland politiskt konservativa individer”, skriver hon. Nu har hon grävt djupare i orsakssammanhangen och kommit fram till att faktorer som politisk åskådning, auktoritära attityder och en allmän motvilja mot förändringar påverkar inställningen hos oss som inte köper klimathotet.     

Enligt henne karakteriseras personer som Skeppsgossen & Co. av låg empati och vilja att dominera, av inskränkthet och motvilja mot negativa känslor – plus det faktum att vi är män (se där, så fick hon med lite feminism också!). Till sådana slutsatser kan man komma med hjälp av en variabel som på fackspråk kallas ”Social Dominance Orientation” (SDO).

SDO är ett mått på olika sociala gruppers acceptans av hierarkiska och dominanta relationer. I acceptansen av hierarkier ingår också tron på människans dominans över naturen. Det är vår västerländska livsstil som är huvudorsaken till klimatförändringarna, menar Kirsti Jylhä, men de som drabbas värst av dem är främst fattiga länder och människor, ”liksom djur och framtida generationer”.

Hur hon så säkert kan påstå det framgår inte av det officiella sammandrag av avhandlingen som Skeppsgossen fått i sin hand. Men hennes naturvetenskapliga kolleger Olle Häggström, Magnus Westerstrand m.fl. på Uppsalainitiativet har säkert bestått med gediget källmaterial.  

Enligt Kirsti Jylhä är det dock möjligt att de som accepterar den ojämna fördelningen av risker och fördelar med klimatförändringarna skulle kunna erkänna dem och arbeta mot dem ”om de får starkare bevis”. Hur ska det då gå till?

”Argumenten i klimatdebatten kretsar ofta kring att vi måste ge upp vår livsstil för att hjälpa miljön eller de svaga och utsatta. Det är knappast något övertygande argument för den som ser världen ur ett hierarkiskt perspektiv. Kanske vore det bättre att beskriva hur vi alla faktiskt kan dra nytta av klimatåtgärderna och att sådana inte behöver utgöra ett hot mot dagens samhällsstruktur.”

Halleluja! Det är som att för tusende gången i ordningen höra det uttjatade svamlet om att än är det inte för sent, än kan vi vända utvecklingen, än kan vi rädda jorden. Den cyniske Skeppsgossen undrar i sin masttopp vad en sådan här analys av hur vi ”klimatförnekare” tänker kan göra för skillnad. Den som förstår det är välkommen att klämta i skeppsklockan.     

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare